Reflektion: XXVI 48
Rådslag för allt levande. Djuren har samlat människorna och talar till dem. Publikt nyhetsbrev den här veckan.
Rådslag för allt levande. Djuren har samlat människorna och talar till dem. Publikt nyhetsbrev den här veckan.
Framgångsrik betyder i det här sammanhanget att kunna föröka sig och sprida sina egenskaper, sin kultur och sina idéer. Det är de idéer som varit framgångsrika som har fått störst spridning, de behöver inte varit mer etiska eller sanna än andra idéer. Ibland bara hänsynslösa.
På landet tycks alla händelser på något ditt sammanfalla utan tydligt tidsbegrepp. Som om allt låg utlagt och händelser fanns där oberoende av tiden. Något som skedde för tre år sedan känns inte länge sedan på det sätt som andra händelser som också skedde då.
Tankarna har virvlat som en malström sedan den första gången det är så mycket som faller på plats genom boken men ack så svår att greppa och förmedla i korta ordalag.
På jobbet har vi i veckan avrundat vår läsning av Ursula le Guins bok De obesuttna med en sittning över lunch. Den har under flera år stått på min Att läsa-lista då den pekats ut som en viktig bok om framtiden och klimatförändringar. Kopplingen till klimat är endast indirekt.
Uppfostrad av en skog. Nej nu dillar hon med maten. Allvarligt talat skogar uppfostrar ingen. Det går ju inte att bara uppfostras av en skog.
På lördagen publicerade jag sista scenen av Reprogression, den finns nu komplett på länken Reprogression i totalt 18 scener. Jag skrev texten på 90-talet på en gammal dator med 3,5 tums disketter. Idag skulle jag inte längre kunna läsa dessa. I något skede så hade jag framsynt nog
Bofinken som satt på grenen vid skogsbrynet lutade nacken lite lätt bakåt och sjöng. Ännu fanns ingen hona, men hon fanns där ute någonstans det visste han säkert.
Som barn, från att jag var kanske fem år fram till att jag var kanske nio tillbringade jag somrar hos min farmor och farfar på deras landställe. Minnena är numera ganska suddiga, men vissa händelser kan jag fortfarande förnimma. Som hur vi åkte i roddbåten med en 4Hk Evinrude motor.
- Wikingar, ut, ut! Det var vakten utanför grottans ingång som ropade in i grottans dunkel. - Lämna dryckeshornet, här nalkas något vårt näste.
Ack, det finns så många själar som aldrig kommer att förstå att man inte behöver förstå, att man bara behöver känna sin egen närhet i det här.