Detta är en novell som utspelar sig i Paris hösten 2015, två månader innan Parisavtalet slöts.
Flickan vid pianot
Han fortsatte promenaden, utan någon som helst brådska. Hela omgivningen andades filosofi och en bit bort reste sig glaspyramiden som var placerad framför ett av världens mest besökta konstmuseer. Det var någon timme kvar till stängningsdags. Planen var att tillbringa en heldag på muséet under vistelsen men det var först
Flickan vid pianot
En labyrint! Han tyckte om labyrinter men hade aldrig varit inne i någon, om man inte räknade in de trojaborgar han stött på på några håll. Trojaborgar var fascinerande i sig, trots att man vara nära målet kunde nästa sväng ta dig bort till den yttre ringen. Vindlingarna var invecklade
Flickan vid pianot
Hösten var på väg, löven hade börjat gulna men solen värmde fortfarande de bara armarna. Det hade gått snart ett år nu. Ett år sedan den där kvällen de samlat barnen vid köksbordet och berättat. ”Vi har någonting tråkigt att berätta”, hade han börjat. ”Mamma och pappa älskar inte varandra
Flickan vid pianot
Resan närmade sig sitt slut. Han ville inte bli intervjuad vid gaten på flygplatsen. Svara på hur ofta han reste, om det var i tjänsten eller fritid, om han hade handlat i taxfree eller köpt en kaffe i någon av caféerna. Han ville sitta ned, lyssna på musik, försjunka i