Tippningspunkter
Tippningspunkter, tröskelvärden, kan förklaras som punkter eller ögonblick då en liten förändring i ett system kan leda till en stor och ofta oåterkallelig förändring i systemets tillstånd eller beteende.
Tänk dig en boll på en platt yta på en kulle. Runt ytan finns en liten upphöjd kant. Så länge bollen håller sig innanför denna kant är bollens rörelser ganska förutsägbara och kontrollerbara. Men om bollen skulle puffas lite för hårt när den är nära kanten finns risk att den rullar över kanten och ner för kullen. Den stannar i ett helt nytt tillstånd beroende på hur omgivningarna ser ut. Ögonblicket då bollen passerar kanten och inte längre kan återgå till den platta ytan representerar en tippningspunkt.
Ekonomiska system och marknadsmekanismer är inte i närheten av immuna mot tippningspunkter. Finansiella bubblor har ett tröskelvärde, men som är mycket svåra att förutse. Marknaden växer till en punkt där den inte längre är hållbar, och ett litet avbrott eller förändring i investerarnas förtroende kan leda till en krasch. Den punkten där bubblan går från tillväxt till kollaps är en ekonomisk tippningspunkt. Marknaden kan många gånger återbyggas men med mycket lidande längs vägen. Även jordsystemet kommer återbyggas men tidsrymden är mycket längre och konsekvenserna för våra liv betydande.
De nio planetära gränserna har samtliga sådana tippningspunkter där ett överskridande riskerar få oförutsägbara konsekvenser. Var tröskelvärdet ligger kan inte förutses, utan i stället har gränser satts så att ett överskridande med tillräckligt stor sannolikhet inte kommer överskrida tippningspunkten. Att befinna sig över gränsen är förenat med överhängande risk att processen blir oåterkallelig. Smältande isar, vilket blir en konsekvens av högre temperatur, är ett exempel. När isen smälter bort, reflekterar jorden mindre solljus, vilket gör att mer värme absorberas och leder till ytterligare uppvärmning och smältning. Den ökade värme skapar fler skogsbränder vilka dels släpper ut mer koldioxid i atmosfären samtidigt som färre träd kan binda den befintliga koldioxiden. Det blir en självförstärkande process, en positiv feedback-loop med systemdynamisk terminologi. Över en viss punkt kan denna process bli oåterkallelig i bemärkelsen att den inte återvänder till sin tidigare jämvikt, vilket resulterar i dramatiska förändringar i klimatsystemet.
Förståelsen för att det förekommer tippningspunkter och att konsekvenserna är oväntade är avgörande eftersom de representerar ögonblick då handlingar (eller bristen på handlingar) kan leda till stora och ibland oönskade förändringar. Något som har relativt liten inverkan på ett skede innan gränsvärdet nås kan sedan, efter en mycket liten förändring, få stora konsekvenser och oväntade resultat. Genom att identifiera och förstå dessa punkter kan vi kanske förebygga negativa utfall eller förbereda oss bättre för de förändringar som kommer.
